God Jul
Jag hade tänkt att skriva tidigare i veckan men det har varit mycket med terminsprov (som för övrigt gick super). Nu ska vi åka till Idaho över jul, sedan Mexico. Kommer hem igen 6 Januari. Skriver då. Kram och God Jul!
En historia om en orm
Fyra månader och sex dagar!
Så lång tid har jag tillbringat i USA. Snart är det jul, snart ska jag till Mexico, snart är det ett nytt år.
För fyra månader, sex dagar och en vecka + en dag sedan visste jag ingenting. En dag senare skulle jag till Arizona inom en vecka. Allt som hände då gick fort, väldigt fort. Jag hade glömt en hel del om vad som hände på ambassaden (vilket jag minns lite för väl (många amerikanare är chockade över vilken extrem byråkrati dem har)) och jag hade nyligen kommet hem från de mest underbara dagarn på Gotland! Allt var lugnt och skönt och jag vissta att jag någon gång skulle till ett land jag hört om i filmer.
Hem från Gotland, utan bekymmer, för något av en evighet sen
(inte röd än!!! :P !!)
Hem kom jag igen och njöt av sommarens lugn och var tvärinställd på att jag skulle ha ett långt lov ända till september eftersom dem börjar sent i USA. Uj så dumt trott av mig! :P
En dagarna innan "dagen då jag fick veta" så fick jag oväntat besök av Johanna. Den lilla busungen ville visst säga hejdå för "säkerhets skull". Hon kände att hon var tvungen att komma och hälsa på mig innan något stort händer. Vi hade te, och bubblade på som vi alltid gör och jag fick till och med en liten avskeds present. Jag har varit så hektad ända sedan jag åkte, har jag nu insett, att jag inte berättat det mest charmiga med alltihoppa.
I en låda, inslagen i papper låg, ett halsband. Gjort i fint silver formar det en orm som ringlar runt sig själv och formar en ring.
Johanna köpte det för längesen och har burit det oavbrutet sen sexan, vilket resulterar i cirka sex år. Det är en riktigt lång tid och det har liksom blivit hennes trademark. Har alltid hungit runt hennes hals.
Nu har hon lånat ut det till mig som en vägledare genom mitt utbytesår och hon kommer att högtidligen få tillbaka det när jag kommer hem. Än så länge har jag bara tagit av det vid metalldetektorer, aldrig annars.
Det var en väldigt vacker gest, tack Johanna! Och alla jag berättat den här historien för har nickat medhållande.
Ormen symboliserar varken gott eller ont. De flesta tror de senare, men egentligen så symboliserar den det jordnära, dvs det naturliga. Den symboliserar också helande och har blivit ett vida spritt sigill för läkekonst. Den kan även sombolisera livscykeln och vägledning. Nu är det inte bara en symbol för allt ovan utan också för min egen lärdom och erferenhet, och även en symbol för säker hemkomst och återlämnande till dess rätta ägare.
May the snake be with me!
Jag har så ofta påpekat hur fort tiden går och att det kan kännas som om det var igår jag kom hit. Den känslan är delad. Det känns som om jag har varit här en vecka och en evighet. Fyra månader och sex dagar sedan känns som en svunnen värld som verkar som ett paradis eller en dröm. Tiden går fort men den står också still. Mina tankar kommer föralltid stanna hos er, jag kommer hela tiden minnas. Den tiden står still. Mitt medvetande här förändras och växer. Nästa år kommer rollerna vara ombytta, när jag är hemma igen och tänker tillbaka. Tänker på vänner, bekanta, Lorraine, lärare, personer i allmänhet. Jag kommer sakna alla så mycket men jag kommer också veta att jag alltid kan träffa dem igen någon gång. Jag kommer komma hem så småningom men tills dess; Ingenting är omöjligt, det omöjliga är bara lite svårare att genomföra.
Så lång tid har jag tillbringat i USA. Snart är det jul, snart ska jag till Mexico, snart är det ett nytt år.
För fyra månader, sex dagar och en vecka + en dag sedan visste jag ingenting. En dag senare skulle jag till Arizona inom en vecka. Allt som hände då gick fort, väldigt fort. Jag hade glömt en hel del om vad som hände på ambassaden (vilket jag minns lite för väl (många amerikanare är chockade över vilken extrem byråkrati dem har)) och jag hade nyligen kommet hem från de mest underbara dagarn på Gotland! Allt var lugnt och skönt och jag vissta att jag någon gång skulle till ett land jag hört om i filmer.
Hem från Gotland, utan bekymmer, för något av en evighet sen
(inte röd än!!! :P !!)
Hem kom jag igen och njöt av sommarens lugn och var tvärinställd på att jag skulle ha ett långt lov ända till september eftersom dem börjar sent i USA. Uj så dumt trott av mig! :P
En dagarna innan "dagen då jag fick veta" så fick jag oväntat besök av Johanna. Den lilla busungen ville visst säga hejdå för "säkerhets skull". Hon kände att hon var tvungen att komma och hälsa på mig innan något stort händer. Vi hade te, och bubblade på som vi alltid gör och jag fick till och med en liten avskeds present. Jag har varit så hektad ända sedan jag åkte, har jag nu insett, att jag inte berättat det mest charmiga med alltihoppa.
I en låda, inslagen i papper låg, ett halsband. Gjort i fint silver formar det en orm som ringlar runt sig själv och formar en ring.
Johanna köpte det för längesen och har burit det oavbrutet sen sexan, vilket resulterar i cirka sex år. Det är en riktigt lång tid och det har liksom blivit hennes trademark. Har alltid hungit runt hennes hals.
Nu har hon lånat ut det till mig som en vägledare genom mitt utbytesår och hon kommer att högtidligen få tillbaka det när jag kommer hem. Än så länge har jag bara tagit av det vid metalldetektorer, aldrig annars.
Det var en väldigt vacker gest, tack Johanna! Och alla jag berättat den här historien för har nickat medhållande.
Ormen symboliserar varken gott eller ont. De flesta tror de senare, men egentligen så symboliserar den det jordnära, dvs det naturliga. Den symboliserar också helande och har blivit ett vida spritt sigill för läkekonst. Den kan även sombolisera livscykeln och vägledning. Nu är det inte bara en symbol för allt ovan utan också för min egen lärdom och erferenhet, och även en symbol för säker hemkomst och återlämnande till dess rätta ägare.
May the snake be with me!
Jag har så ofta påpekat hur fort tiden går och att det kan kännas som om det var igår jag kom hit. Den känslan är delad. Det känns som om jag har varit här en vecka och en evighet. Fyra månader och sex dagar sedan känns som en svunnen värld som verkar som ett paradis eller en dröm. Tiden går fort men den står också still. Mina tankar kommer föralltid stanna hos er, jag kommer hela tiden minnas. Den tiden står still. Mitt medvetande här förändras och växer. Nästa år kommer rollerna vara ombytta, när jag är hemma igen och tänker tillbaka. Tänker på vänner, bekanta, Lorraine, lärare, personer i allmänhet. Jag kommer sakna alla så mycket men jag kommer också veta att jag alltid kan träffa dem igen någon gång. Jag kommer komma hem så småningom men tills dess; Ingenting är omöjligt, det omöjliga är bara lite svårare att genomföra.
The Mercury Turkey
Thanksgiving är en av de helger som amerikanerna håller som varmast till hjärtat (efter jul förstås). Thanksgiving börjar med historien om ett mycket berömt skepp som kom till "Den nya världen". Skeppet, som hette Mayflower anlände i december 1620 till det som sedan 1776 är USA. Efter svårigheter med skördarna hjälptes man den första tiden av indianer, och när en god skörd äntligen kom, ordnade man en tacksägelsefest till Guds och indianernas ära, innehållande bland annat vilda ankor och gäss. Det är kluvna åsikter om vad som fanns på bordet, men den mest vanliga åsikten är att dem hade kalkon och det är vad som serveras idag. Thanksgiving firas i USA varje år den tredje torsdagen i november. Dagen efter kallas Black Friday och är dagen som julhandeln officiellt öppnar. Många butiker öppnar 4-5 på morgonen och lockar kunder med enorma rabatter som varar så länge sortimentet räcker (inte särsklit länge).
För vår Thanksgiving åkte vi till Las Vegas så fort jag kom ut ur skolan på onsdagen. Vi anlände sent efter den långa färden ut ur Phoenix, genom ingenting och över Hoover Dam. Vi trodde att trafiken skulle vara förfärlig eftersom förmodligen alla skulle vilja ta sig ur stan samtidigt. Det tog nog drygt en timma att ta sig ur Phoenix så det var inte så farligt alls och det var verkligen tomt på bilar vid dammen. Normalt får man kö långt innan man ens ser elledningar från den men vi kunde smidigt flyta förbi. Dem håller på att bygga en bro för att lätta trafiken men bron är fyr-filig och vägarna på var sida om dammen är två-filiga så det kommer nog bli en enda soppa ändå, om dem inte breddar alla vägar. Trötta gled vi över en kulle och en hav av gula sken spridde sig till horisonten. Det var Las Vegas. Om man ska komma med bil till spelstaden så är natten den perfekt tiden. Jag försökte ta en bild av det men det gjorde sig verkligen inte på bild. Det var fullkomligt enormt, obeskrivligt. Som ett hav av gula gnistrande diamanter. Väldigt vackert.
Jag somnade så fort mitt huvud nuddade kudden.
Torsdagmorgon, Thanksgiving, har vissa traditioner. Eller egentligen bara en. I New York hålls "Macy's Thanksgining Day Parade". Macy's är en stor varuhus kedja i stil med Åhléns fast dyrare. Sedan årtionden tillbaka har dem alltid arrangerat den tre timmar långa paraden som sänds på TV över hela USA, så i tre timmar satt vi klistrade framför teven och åt frukost. :P Mysigt! Och det var en riktigt rolig parad med uppträdande från flera kända artister så som Ashley Tisdale och Corbin Bleu från High Shool Musical, Dolly Parton och Good Charlotte. Många smygtittar på musikaler från Broadway. Men det roligaste är ju att titta på alla vagnar med olika teman.
Dem säger att det är en parad för barn överallt... Hm! Vete tusan! Då måste dem ha glömt de små stackars barnen i Sverige! :P
Själva middagen förbereddes hela dagen och förmofligen dagar innan också. Kalkonen stoppades i ugnen tidigt på morgonen så att den skulle kunna vara klar till middagen klockan fyra (dem äter ruskigt tidigt i det här landet, men det beror nog på att dem vanligtvis endast har en macka till lunch. Det resulterar nog också i småätanden och övervikt...). När det var dags för att skära upp kalkonen så var den inte klar... gruff! Men vi oroade oss inte för mycket och började äta av allt det andra.
Mercury är den engelska benämningen för Kvicksilver (Hg) som är det ämne som fyller upp många termometrar. Ämnet är mycket giftigt och bör ej intas i någon som helst mängd över huvudtaget.
När kalkonen väl var klar (och efter en del elaka benämningar om ugnen (sabla modernitet)) så skulle dem skära upp den döda, fula fågeln (som luktade så gott). Grejen när man skär i något, även när man använder en automatisk elektrisk kniv, är att man måste ta ut kött termometern. Speciellt om den innehåller kvicksilver. Dem upptäckte inte detta fatala misstag fören dem hade skurit upp hela kalkonen, dock, och efter att varje liten bit av kött hade hälsat på varje liten annan bit. Suck! Det var en stor kalkon och hälsade storartat på soptunnan när den åkte ut med alla delar först. Vi ville ju ogärna äta något som kunde döda oss (sabla revolutionära kalkoner). Det blidde ingen kalkon på Thanksgiving Day men fick definitivt något att skratta om.
The Infamous Mercury Turkey!
Så det kan gå. Annars så var det en rolig Thanksgiving.
Vi skulle inte åka hem fören söndag så Lorraine och jag släppade oss ner till The Strip. Det var något av ett misstag... Inte att åka ner till The Strip, men att ta med Lorraine. Med tanke på att hon är något äldre än mig så gjorde hennes ben ont en del så det sinkade mig en del. Det tyckte Lorraine också så vi bestämde att hen skulla ta sig tillbaka till bilen parkerad vid Mandalay Bay medan jag (i min superfart) fortsatta ner för att checka allt jag vill checka. Bra plan tycker jag, men Lorraine tog sig mycket långsamt till Mandalay Bay. Varje gång hon hade möjlighet att sitta ner så satt hon. Jag skuttade runt och hade riktigt roligt. Jag tog många, många bilder och tog mig ända upp till Fashion Show Mall. Det är den sista bebyggelsen innan ett stort gap där en hel del kasinon en gång stod. Sedan fortsätter The Strip en liten bit till längre upp men det sparade jag till lördag. Jag fick en riktigt powerwalk på vägen tillbaka eftersom jag inte ville låta Lorraine vänte i bilen för länge (trots att hon försäkrade mig om att hon inte hade något emot det).
NewYorkNewYork, En staty av Lenin med avtjoppat huvud och toppat med lite fågelskit, Farao kanske är stor och mäktig, men jag är liten och slug! :P
Farao's vrålåk, The Coca-Cola Store, Agrabah inuti Miracle Mile Shops.
Las Vegas Älg, Kändisar då och nu, Lyxig galleria från det antika Rom, med ett tempel tillägnat Gucci.
The Mirage, The Venetian, Fashion Show Mall, Butikerna hos Wynn.
Stratosphere Tower, Mamma Mia!, Bellagio sjön i skymning, Las Vegas efter solnedgången.
När vi kom tillbaka till huset (sent) så hade dem köpt en ny kalkon så vi kunde ha Thanksgiving version 2.0! :P Dem hade redan ätit dock så Lorraine och jag fick roa oss själva.
Nästa dag körde vi på samma knep som förra Vegas-vistelsen. Lorraine körde ner mig till The Strip och dumpeda av mig på gatan och åkte sedan tillbaka till huset. Idag skulle jag göra resten av The Strip. Jag funderade också på att göra Freemont Street som är gamla The Strip men den gatan ligger en bit bort så jag struntade i det.
Jag cruisade runt i köpcentrena och casinona och letade efter skojiga saker att köpa/ta kort på. Kameran i högsta hugg hela tiden! :P
Jag gånger fyra!
Mitt egentliga mål denna dag var att gå till Stratosphere Casino och ta hissen upp till högsta våningen vilket jag såklart gjorde. Tornet är strax under 400 meter högt och snacka om utsikt!!! Det var 45 minuters kö till hissen men det var det värt. Det kostade också $11 att åka upp men det var det också värt.
Det speciella med "The Top of the World", som dem kallar det, är att dem har tre åkaattraktioner där uppe. Tre stycken, Insanity, X-Scream och Big Shot. Insanity hänger ut över kanten på tornet och snurrar så att sitsen du sitter på tiltas så att du tittar rakt ner. X-Scream är en vagn som åker ut för en liten backe och slutar mitt i ingeting (nästan 400 meter upp). Det ger illusionen av att du ska ramla ner. Big Shot är ett uppskjutet som står på toppen av tornet. Den åkte jag och vanliga uppskjutet är ju kul men det här var... WOW! Det var en speciell känsla att bli skjuten så högt upp och ha (nästan) hela världen för sin fötter. :D
När jag väl kom ner på kära moder jord igen så banade jag min väg tillbaka till huvuddelen av The Strip men nu var det ganska sent och på kvällen skulle vi gå till Comedy Club på Riviera Casion. Jag tog mig till The Venetian (ett casino som ser ut som Venedig) och satt ner och vilade. Dem hade en liten opera föreställning på kasinots version av Markus Platsen. Det var skoj, trots att man inte fattar ett ord eftersom dem sjunger på italienska. Men det var underhållande.
Lorraine och company plockade upp mig utanför The Venetian och vi åkte till Riviera.
Fontäner utanför Wynn.
Gondoler utanför The Venetian.
Riviera:
Punkt 1: Dem hade ingen parkering.
Punkt 2: Inne i ett kasino rum är det omöjligt att hitta sin väg fram.
Punkt 3: Enligt hotell policy får man inte sitta på golvet (men att sitta i en trappa går bra).
Vi hade en del att klaga om och det var inte ett speciellt fint casino. Det var en liten show men den var ganska kul. Inte i Vegas-style däremot så det var lite trist. Lorraine vill släppa med mig till Vegas igen och vissa mig en riktigt show. Kanske gör vi det i Juni när hela familjen Gustafsson är samlad. Vi får se. :P Min kära familj kanske inte vill åka till Las Vegas. XD
Historic Route 66 genom Kingman.
Tillbaks till skolan kändes inte så lockande men sen när är det kul att komma tillbaka till skolan efter ett lov! :P Släpade mig igenom veckan med tre dagars försovelser. Kom för sent en dag. Mycket pågrund av att min sabla stensamling måste in på måndag. Satt upp onsdag från att jag kom hem från skolan och till klockan 00.30. Fick den klar och lämnade in den på torsdag för 20 extra poäng (10 extra för varje dag tidigt). Fredag fick jag omdömet! :D 210 poäng av 200 möjliga. Skojsigt! Hade inte förväntat mig så mycket men vem klagar. :P
Lorraine ville ju ta mig till en riktig Vegas-show, Blue Man Group är en riktigt Vegas-show som Lorraine sett tidigare. Ett helt nytt koncept som spelar i Vegas och på Bradway. Tre blå män spelar på allt dem kan få tag i. Rör som trummor, slägga mot pianosträngar, en gigantisk trumma som sänder chockvågor genom publiken, en lång självlysande pinne. Tja, dem har allt. Det är egentligen igen direkt mening med showen men den är ruskigt roligt. När Lorraine såg att Blue Man Group turnén skulla vara i Tuscon nu i torsdags så köpte hon biljetter på momangen. I torsdags åkte vi till Tuscon och såg Blue Man Group.
Blue Man Group är fullkomligt fantastiska! Jag vred mig i skrattkramper hela kvällen och var mycket nöjd efteråt. Det framförallt roliga med showen var att dem blandade in publiken mycket så det var riktigt roligt och underhållande. Man ver alldelese svettig om handflatorna efteråt after alla applåder.
Nu är det bara två veckor kvar av skola, siste (tredje) veckan har vi termins prov i alla ämnen och sen bär det av till Idaho för julfirande.
Ikväll var jag och Lorraine, tillsammans med Marlene, till bion och såg The Kingdom som är en terrorist historia i Saudi Arabian. Bra film med ganska ovinklat material. Bil och explosions scener var filmade när dem byggde Route 202 som går genom Phoenix genom Mesa. Lite kul att man känner igen sig, även om dem spränger det i filmen... :P
För vår Thanksgiving åkte vi till Las Vegas så fort jag kom ut ur skolan på onsdagen. Vi anlände sent efter den långa färden ut ur Phoenix, genom ingenting och över Hoover Dam. Vi trodde att trafiken skulle vara förfärlig eftersom förmodligen alla skulle vilja ta sig ur stan samtidigt. Det tog nog drygt en timma att ta sig ur Phoenix så det var inte så farligt alls och det var verkligen tomt på bilar vid dammen. Normalt får man kö långt innan man ens ser elledningar från den men vi kunde smidigt flyta förbi. Dem håller på att bygga en bro för att lätta trafiken men bron är fyr-filig och vägarna på var sida om dammen är två-filiga så det kommer nog bli en enda soppa ändå, om dem inte breddar alla vägar. Trötta gled vi över en kulle och en hav av gula sken spridde sig till horisonten. Det var Las Vegas. Om man ska komma med bil till spelstaden så är natten den perfekt tiden. Jag försökte ta en bild av det men det gjorde sig verkligen inte på bild. Det var fullkomligt enormt, obeskrivligt. Som ett hav av gula gnistrande diamanter. Väldigt vackert.
Jag somnade så fort mitt huvud nuddade kudden.
Torsdagmorgon, Thanksgiving, har vissa traditioner. Eller egentligen bara en. I New York hålls "Macy's Thanksgining Day Parade". Macy's är en stor varuhus kedja i stil med Åhléns fast dyrare. Sedan årtionden tillbaka har dem alltid arrangerat den tre timmar långa paraden som sänds på TV över hela USA, så i tre timmar satt vi klistrade framför teven och åt frukost. :P Mysigt! Och det var en riktigt rolig parad med uppträdande från flera kända artister så som Ashley Tisdale och Corbin Bleu från High Shool Musical, Dolly Parton och Good Charlotte. Många smygtittar på musikaler från Broadway. Men det roligaste är ju att titta på alla vagnar med olika teman.
Dem säger att det är en parad för barn överallt... Hm! Vete tusan! Då måste dem ha glömt de små stackars barnen i Sverige! :P
Själva middagen förbereddes hela dagen och förmofligen dagar innan också. Kalkonen stoppades i ugnen tidigt på morgonen så att den skulle kunna vara klar till middagen klockan fyra (dem äter ruskigt tidigt i det här landet, men det beror nog på att dem vanligtvis endast har en macka till lunch. Det resulterar nog också i småätanden och övervikt...). När det var dags för att skära upp kalkonen så var den inte klar... gruff! Men vi oroade oss inte för mycket och började äta av allt det andra.
Mercury är den engelska benämningen för Kvicksilver (Hg) som är det ämne som fyller upp många termometrar. Ämnet är mycket giftigt och bör ej intas i någon som helst mängd över huvudtaget.
När kalkonen väl var klar (och efter en del elaka benämningar om ugnen (sabla modernitet)) så skulle dem skära upp den döda, fula fågeln (som luktade så gott). Grejen när man skär i något, även när man använder en automatisk elektrisk kniv, är att man måste ta ut kött termometern. Speciellt om den innehåller kvicksilver. Dem upptäckte inte detta fatala misstag fören dem hade skurit upp hela kalkonen, dock, och efter att varje liten bit av kött hade hälsat på varje liten annan bit. Suck! Det var en stor kalkon och hälsade storartat på soptunnan när den åkte ut med alla delar först. Vi ville ju ogärna äta något som kunde döda oss (sabla revolutionära kalkoner). Det blidde ingen kalkon på Thanksgiving Day men fick definitivt något att skratta om.
The Infamous Mercury Turkey!
Så det kan gå. Annars så var det en rolig Thanksgiving.
Vi skulle inte åka hem fören söndag så Lorraine och jag släppade oss ner till The Strip. Det var något av ett misstag... Inte att åka ner till The Strip, men att ta med Lorraine. Med tanke på att hon är något äldre än mig så gjorde hennes ben ont en del så det sinkade mig en del. Det tyckte Lorraine också så vi bestämde att hen skulla ta sig tillbaka till bilen parkerad vid Mandalay Bay medan jag (i min superfart) fortsatta ner för att checka allt jag vill checka. Bra plan tycker jag, men Lorraine tog sig mycket långsamt till Mandalay Bay. Varje gång hon hade möjlighet att sitta ner så satt hon. Jag skuttade runt och hade riktigt roligt. Jag tog många, många bilder och tog mig ända upp till Fashion Show Mall. Det är den sista bebyggelsen innan ett stort gap där en hel del kasinon en gång stod. Sedan fortsätter The Strip en liten bit till längre upp men det sparade jag till lördag. Jag fick en riktigt powerwalk på vägen tillbaka eftersom jag inte ville låta Lorraine vänte i bilen för länge (trots att hon försäkrade mig om att hon inte hade något emot det).
NewYorkNewYork, En staty av Lenin med avtjoppat huvud och toppat med lite fågelskit, Farao kanske är stor och mäktig, men jag är liten och slug! :P
Farao's vrålåk, The Coca-Cola Store, Agrabah inuti Miracle Mile Shops.
Las Vegas Älg, Kändisar då och nu, Lyxig galleria från det antika Rom, med ett tempel tillägnat Gucci.
The Mirage, The Venetian, Fashion Show Mall, Butikerna hos Wynn.
Stratosphere Tower, Mamma Mia!, Bellagio sjön i skymning, Las Vegas efter solnedgången.
När vi kom tillbaka till huset (sent) så hade dem köpt en ny kalkon så vi kunde ha Thanksgiving version 2.0! :P Dem hade redan ätit dock så Lorraine och jag fick roa oss själva.
Nästa dag körde vi på samma knep som förra Vegas-vistelsen. Lorraine körde ner mig till The Strip och dumpeda av mig på gatan och åkte sedan tillbaka till huset. Idag skulle jag göra resten av The Strip. Jag funderade också på att göra Freemont Street som är gamla The Strip men den gatan ligger en bit bort så jag struntade i det.
Jag cruisade runt i köpcentrena och casinona och letade efter skojiga saker att köpa/ta kort på. Kameran i högsta hugg hela tiden! :P
Jag gånger fyra!
Mitt egentliga mål denna dag var att gå till Stratosphere Casino och ta hissen upp till högsta våningen vilket jag såklart gjorde. Tornet är strax under 400 meter högt och snacka om utsikt!!! Det var 45 minuters kö till hissen men det var det värt. Det kostade också $11 att åka upp men det var det också värt.
Det speciella med "The Top of the World", som dem kallar det, är att dem har tre åkaattraktioner där uppe. Tre stycken, Insanity, X-Scream och Big Shot. Insanity hänger ut över kanten på tornet och snurrar så att sitsen du sitter på tiltas så att du tittar rakt ner. X-Scream är en vagn som åker ut för en liten backe och slutar mitt i ingeting (nästan 400 meter upp). Det ger illusionen av att du ska ramla ner. Big Shot är ett uppskjutet som står på toppen av tornet. Den åkte jag och vanliga uppskjutet är ju kul men det här var... WOW! Det var en speciell känsla att bli skjuten så högt upp och ha (nästan) hela världen för sin fötter. :D
När jag väl kom ner på kära moder jord igen så banade jag min väg tillbaka till huvuddelen av The Strip men nu var det ganska sent och på kvällen skulle vi gå till Comedy Club på Riviera Casion. Jag tog mig till The Venetian (ett casino som ser ut som Venedig) och satt ner och vilade. Dem hade en liten opera föreställning på kasinots version av Markus Platsen. Det var skoj, trots att man inte fattar ett ord eftersom dem sjunger på italienska. Men det var underhållande.
Lorraine och company plockade upp mig utanför The Venetian och vi åkte till Riviera.
Fontäner utanför Wynn.
Gondoler utanför The Venetian.
Riviera:
Punkt 1: Dem hade ingen parkering.
Punkt 2: Inne i ett kasino rum är det omöjligt att hitta sin väg fram.
Punkt 3: Enligt hotell policy får man inte sitta på golvet (men att sitta i en trappa går bra).
Vi hade en del att klaga om och det var inte ett speciellt fint casino. Det var en liten show men den var ganska kul. Inte i Vegas-style däremot så det var lite trist. Lorraine vill släppa med mig till Vegas igen och vissa mig en riktigt show. Kanske gör vi det i Juni när hela familjen Gustafsson är samlad. Vi får se. :P Min kära familj kanske inte vill åka till Las Vegas. XD
Historic Route 66 genom Kingman.
Tillbaks till skolan kändes inte så lockande men sen när är det kul att komma tillbaka till skolan efter ett lov! :P Släpade mig igenom veckan med tre dagars försovelser. Kom för sent en dag. Mycket pågrund av att min sabla stensamling måste in på måndag. Satt upp onsdag från att jag kom hem från skolan och till klockan 00.30. Fick den klar och lämnade in den på torsdag för 20 extra poäng (10 extra för varje dag tidigt). Fredag fick jag omdömet! :D 210 poäng av 200 möjliga. Skojsigt! Hade inte förväntat mig så mycket men vem klagar. :P
Lorraine ville ju ta mig till en riktig Vegas-show, Blue Man Group är en riktigt Vegas-show som Lorraine sett tidigare. Ett helt nytt koncept som spelar i Vegas och på Bradway. Tre blå män spelar på allt dem kan få tag i. Rör som trummor, slägga mot pianosträngar, en gigantisk trumma som sänder chockvågor genom publiken, en lång självlysande pinne. Tja, dem har allt. Det är egentligen igen direkt mening med showen men den är ruskigt roligt. När Lorraine såg att Blue Man Group turnén skulla vara i Tuscon nu i torsdags så köpte hon biljetter på momangen. I torsdags åkte vi till Tuscon och såg Blue Man Group.
Blue Man Group är fullkomligt fantastiska! Jag vred mig i skrattkramper hela kvällen och var mycket nöjd efteråt. Det framförallt roliga med showen var att dem blandade in publiken mycket så det var riktigt roligt och underhållande. Man ver alldelese svettig om handflatorna efteråt after alla applåder.
Nu är det bara två veckor kvar av skola, siste (tredje) veckan har vi termins prov i alla ämnen och sen bär det av till Idaho för julfirande.
Ikväll var jag och Lorraine, tillsammans med Marlene, till bion och såg The Kingdom som är en terrorist historia i Saudi Arabian. Bra film med ganska ovinklat material. Bil och explosions scener var filmade när dem byggde Route 202 som går genom Phoenix genom Mesa. Lite kul att man känner igen sig, även om dem spränger det i filmen... :P
