Majali

(scrolla ner och läs Del 1 först)

Las Vegas - The Strip
Äntligen kom vi till dagen då vi anlände till Las Vegas. Först hade vi några timmar i bilen samt en lång stund på motorvägen i själva Las Vegas innan vi kom till de delarna som Las Vegas är känt för. Mest hela tiden då vi åkte ner för Las Vegas Boulevard, mer känt som The Strip, gapade jag i förtjusning. Det som är så speciellt med Vegas är att det mesta är äkta. I många nöjesparker, så som Disneyland, finns det iblands kopior av landmärken men vanligtvis är de bara kulisser. I Las Vegas svämmer staden över av kopior så som Eiffel Tornet och Frihetsgudinnan. Skillnaden är att allt är äkta, bara mindre i skala. Las Vegas är verkligen en fantastisk plats.



Det första kasinot vi såg på The Strip var Stratosphere som reser sig högt över allt annat i Las Vegas. I toppen av det höga tornet finns det resturanger och en hel nöjespark. Speciellt för parken är såklart att den ligger högt upp i skyn. I vissa av attraktionerna hänger man utanför tornet med inget annat än luft mellan dig och marken, som befinnar sig långt ner. Deras berg-och-dalbana är den högsta i världen och på tipp toppen av tornet står en Fritt Fall. En helt klart speciell nöjespark.



Det första hotellet vi såg var egentligen Golden Nugget. Det ligger dock inte på The Strip utan på Freemont Street som var den tidigare The Strip. Golden Nugget är en av de äldre kasinona och det är också på Freemont Street som den berömda cowboyen står på och hälsar alla välkomna till Las Vegas.



Min personliga favorit är Wynn. Steve Wynn är byggherre över detta magnifika hotell som är ett av dem nyare längs The Strip. Det är också han som byggt många av de mer berömda kasinona så som The Mirage och The Bellagio. Hans baby är just nu Wynn där han också bor tillsammans med sin fru i väntan på att deras hus/herrgård sak bli färdigbyggt. Wynn är präglat av exklusiv lyx och har belönats med flera priser. Deras resturang Alex var bland annat belönad med Five Diamond Award som är ett av de mest prestigefyllda prisen i hotellvärlden.



Ett av dem stora temahotellen är Treasure Island som är inspirerat av boken med samma namn (Skattkammarön). På bilden ses fronten av hotellet med dess dödskalla i berget.



The Mirage är ett annat av Steve Wynns kasinon och det var också ett av de första megakasinon som nu finns över hela kasinokvarteret i Las Vegas. Hotellet skrev historia med den enorma lyxen och servicen och framförallt prislappen på bygget.



Som ni nu sett är det ganska självklart var The Strip går. Ganska stora hotell märker gränsen. Svårt att förstå hur två små flickor kunde tappa bort The Strip. En kompis och dennes kära mor gjorde just detta och jag vete tusan hur det gick till. Dels är The Strip proppfull med folk som visar vägen och eftersom Las Vegas Boulevard är mycket bred är det svårt att missta någon annan gata för denna Boulevard.

 

Ett annat stort hotell är New York New York som helt klart är ett av dem mest speciella hotellen. Byggnadens arkitektur är flera av de berömda New York skraporna förminskade och hoppkopplade till ett enda stort komplex. Utanför kasinot står självklar också Frihets Gudinnan och vakar över trafiken och turisterna. Den är så klart inte lika stor som orginalet men helt klart speciell.



På hotell skalan är Monte Carlo ett annat av megakomplexen. Uppbyggt men statyer, konstverk och monument som det verkliga Monte Carlo. Ett liknade hotell är Riviera som ligger precis i närheten.



Sedan har vi den första glimten av ett av dem klart största och lyxigaste kasinon på The Strip, Caesars Palace. På bilden ses Romanun Forum samt de mer exklusiva fordonen i staden Vegas.



Och här har vi det! Caesars Palace i all sin prakt. På hotell området finns små sjöar och en drös med romersk konst. För tillfället har Celine Dion sin succéshow här men det här är sista året hon gör den.

 

Paris är ett hotellt som är byggt på samma vis som New York New York. Berömda Parisiska byggnader så som Operan, Louvren och Eiffel Tornet är hoppbyggda till en stor byggnad. De gamla fasaderna är rekonstruerade mycket verklighetstroget och väldigt bra gjort. På natten är det dessutom mycket vackert upplyst.



Det mest berömda hotellet av alla är givetvis The Bellagio. Även detta var byggt av Steve Wynn och är hade en av dem högsta prislapparna på bygget. Det kostade nämligen närmare en miljard dollar. Framför hotellet är en liten toscansk by uppbyggd vid den stora konstgjorda skön. På kvällarna spelar Bellagios fantastiska fontäner varje kvart. Själv såg jag dem fyra gånger och det var verkligen magnifikt.

   

Fyra övriga hotell är MGM Grand med dess stora lejon framför, Excalibur som är byggt som ett sagoslott, Luxor som är glasspyramiden med världens starkast ljus på toppen (för tillfället har dem en Absoult Vodka reklam på fronten som ser allmänt löjligt ut), och sist har vi Mandalay Bay som också är det sista hotellet på The Strip.


    The Strip sedd från söder. Till vänster står New York New York och till höger står Tropicana och MGM Grand skylten skymtar bakom.

Las Vegas - Dessert before Dinner
Vi lämnade sedan The Strip för att ta oss till Lorraines barnbarns hus. Deras hus är väldigt stort men herregud vad det var stökigt. Jag såg så mycket man skulle kunna göra med huset under allt damm. Der var verkligen grisigt, ochd det finns egentligen ingen ursäkt för det. Emily, Lorraines barnbarn, hade den senaste månaden var upptagen med att anordna galamiddagen. Jag gillade det ändå dock. Framförallt med jämförelse mot Lorraines sons familj. Den här familjen är äkte och försöker definitivt inte gömma något. Lorraines styvbarn Karen, som är mamma till Emily, var mycket trevlig (och fet). Det var med henne vi var med mest eftersom Emily mest var på vift inför galan. Vi tog det ganska lugnt på fredagkvällen. Vi gick ut och ut och åt på en italiensk kedjeresturang. Riktigt gott, framförallt mineralvattnet med bubblor. Det är nogt dem annars inte har i USA, vilket irriterar mig.
Nästa dag var det dags för galan. Mestadels av dagen gjorde vi nästan ingeting. Vi väntade i stort sett bara på att åka till kasinot där galan skulle vara.
 
    Lorraine och jag redo för Dessert before Dinner. Enda problemet är att midjan i byxorna inte är töjbara! :P

Spektaklet tog plats i The Grand Ballroom vid South Point Casino. Det ligger fortfarande på Las Vegas Boulevard men söder om den biten av boulevarden som kallas The Strip. Det var ett riktigt fint hotell och jag njöt av valet parkering då man bara lämnar bilen vid ingången och någon kör iväg och parkerar den åt dig. Direkt innanför dörrarna var kasinogolvet med alla ljud som hör till. De flesta kasinonan ser likadana ut. En exklusiv matta på golvet och spelmaskiner och bord överallt mellan pelare och välvda bågar. De flesta kasinona är också på en våning, inga atrium. Detta för att spara utrymme eftersom marken i Las Vegas är ruskigt dyr.
Vi tog oss upp till balrummet och eftersom vi var tidiga blev vi satta i arbete. Vi fick sätta vikter på klasar med heliumballonger så att dem inte skulle flyga iväg.
Kvällen tog sin början.
Den första delen av kvällen bestod av provsmakning av alla desserterna samt tyst auktion. Temat är ju såklart Dessert before Dinner vilket är anordnat av flickscouterna och reglerna för alla desserter är att dem kreativt är grundade på en av flickscouternas kakor. I år var det dags för shortdread som är en enkel ren kaka utan smaksatser. Låter simpelt men de flesta desserterna var underbara! Den första hade kakan i botten, sedan var det en pumpakaka i mitten och på toppen var det en marshmallow. Jättegott fast lite svår att äta på grund av marshmallowen. Sedan var det en dessert som också denna hade kakan på botten. Sedan var det någon form av cheesecake tror jag täckte med choklad. Himmelsk och gudomlig. Väldigt god. Den verkligen smälte i munnen. Sedan följde det av diverse mousser med pumpa, ananas, suffléer och några fler cheesecakes. Den tråkigaste var bara en enkel kaka med en lite marshmallow bredvid, toppad med kola sås. Den var formad som små flickscouter som satt vid en lägereld. Det var totalt nio desserter varav den sista jag smakade var min favorit. Det en typ av jordgubbsmousse marinerad i lime och sedan toppad med limesorbet. Under sorbeten låg det krossad shortbread kaka samt godis som poppar i munnen. Det var en väldigt light dessert vilket kändes bra efter alla de andra åtta. Det var också lite kul med poppandet i munnen. :P Den var också desserten som vann hela spektaklet. Bra val tycker jag! ;)

Jag och Lorraine på Dessert before Dinner. Ingen bra blixt så bilden blev mörk.

I den tysta auktionen fanns en hel del exklusiva föremål. Det var inte direkt handgjorde grytlappar tillverkade av flickscouter utan dyra saker. Det fanns allt från presentkort till golfklubbar till en jeansjacka signerad av America Ferrera, som spelar Betty i ABC's Ugly Betty. Sedan fanns det också lådor med vin, lyxiga klockor, en bok signerad och skriven av Barak Obama (mannen som tävlar emot Hillary Clinton som demokraternas presidentkandidat). Vi gav inga bud på något eftersom de flesta priserna låg på 100 dollar plus.
Sedan var det dags för själva middagen, som även den var fullkomligt fantastisk. Vi var däremot mycket mätta och i början av provsmakningen hade vi ätit upp hela desserten men sedan insåg vi vårt misstag och sedan smakade vi bara lite av varje dessert (utom den sista förstås som var himmelsk). Till råga på allt så var det ju en trerätters som började med en sallad. Sedan en bit Filet Mignon med fyllda räkor. Desserten (!) smakade jag bara lite på. Jag var så proppmätt så det var inte sant! Den var i vilket fall inte så god så det var inget jag gick miste om. Annars hade jag ju ätit den! :P Kvällen var trevlig, och jag skulle mycket gärna gå på det nästa år. Tyvärr är jag ju tillbaka i Sverige då. Proppmätta och tillfredsställda satta vi oss i bilen. Jag hade fortfarande inte sett The Strip mer än när vi åkte längs den första dagen så vi satte kurs mot The Strip. Den måste bli sedd på natten. Men eftersom vi hade två trötta flickor i bilen så blev det lite gnälligt i baksätet. Jag kom då med den fantastiska idén att Lorraine kunde släppa av mig längs gatan och så kunde hon åka och lämna flickorna hemma och sedan komma tillbaka och plocka upp mig. Så gjorde vi och för säkerhets skull lämnade jag guldring och klocka i bilen. Jag vill ju inte be om att bli bestulen. Jag hade en fantastisk kväll och jag tog många foton. Tyvärr blev dem inge bra så dem är inte ens värda att lägga upp här. Eftersom The Strip är så lång så höll jag mig kring The Bellagio och megahotellen omkring. Det räckte gott för mig och det var fullkomligt fantastiskt. Jag gick in i Bellagios lobby och mer lyx får man leta efter. Dem hade magnifika blomsterarrangemang och jag har hört att dem byter ut det mesta varje natt för att hålla det fräscht. Lorraine berättade att i ett rum sänker dem ner hela mitten av rummet under mark där folk vattnar blommorna. Jag förstår att The Bellagio var så dyrt att bygga.
Fontänerna var fenomenala! Måste ses, och det kan ni göra genom att gå in på youtube.com och söka på Bellagio Fountains. :P Jag gick också in ett köpcenter som ligger mellan Planet Hollywood och Paris. Anledningen? Det var reklam för HM utanför! :P Haha! Det började som vilket lyxcenter som helst med blankpolerat golv etc. Men plötslig kom man in i något som bäst kan beskrivas som en arabisk stad direkt ur Disney's Aladdin! Allt var inomhus men längs väggarna hade dem byggt husfasader med alla butiker i dem och taket var målat som en himmel. Det var så verklighetstroget och det var stort. Det fortsatte och fortsatte. Köcentret hette något i stil med The 1 Mile Mall så antagligen var en mile långt. Verkligen magnifikt och jag gick verkligen och gapade! :P När jag kom ut igen kändes det som om jag hade varit där inne i en evighet. Dessutom hade Lorraine ringt utan att jag hade hört det. Hon hade kommit till huset och undrade om hon skulle komma och hämta mig. Visst kunde hon det, fast på grund av trafiken kom hon inte på ett tag. Jag han ta mig till Caesars Palace och kika runt där och sedan tillbaka till Paris där jag stog och väntade på trottoar kanten. Det tog henne ungefär en halvtimme att köra två kvarter, så hemsk var trafiken. Medan jag väntade hann jag se Bellagio fontänerna, som var på andra sidan gatan, två gånger till. Sedan var jag trött. Somnade väldigt fort när vi kom hem.

London
Nästa dag väntade vi till cirka tio innan vi åkte hemåt. Vi hade två val. Att antingen åka över Hover dammen och köra tvärs genom Arizona eller att åka längs Colorado floden och pendla mellan Arizona och Kalifornien. 

    Historic Route 66

     Välkommen till Arizona!

Vi valde det sistnämnda. På den vägen låg nämligen Lake Havasu City och London Bridge. Det var en man som köpte London Bridge när den skulle rivas i London och flyttade den, sten för sten, till Colorado floden på gränsen mellan Arizona och Kalifornien. Jag trodde att det skulle vara en bro som stod mitt ute i ingenstans men sådant var icke fallet. Dem hade gybbgt en hel liten stad i gammal London stil kring brofästet på Arizona siden. Den lilla staden var omringad av ett staket och vi grinadrna stod de fabliska drakarna som även står kring stadsgränsen i det äkte London. Under drakarna satt plakat som sade att detta områda är London och är en del av det autentiska London. Så var nästan bokstavligt talat till England. Det var lite kul. Jag tog en hel del bilder vid London Brisge men vi vet inte riktigt var kameran är så vi har inte dem bilderna. Vi trot dock att dem kommer komma fram så småningom så jag postar ett inlägg om det när jag hittar bilderna.

Hem igen
Så var det bara att sitta ner i bilen igen och åka hem. Det var skönt att sova i en egen säng igen och inte behöva tänka på att kliva upp tidigt för att åka någonstans. Jag hade däremot ett väldigt roligt höstlov och till thanksgiving ska vi tillbaka till Las Vegas. Då ska vi ta en hel dag på The Strip och så planerar vi att se en av alla shower. Till jul flyger vi upp till Idaho igen och efter det flyger vi till Cancun i Mexico. Sedan har vi inget mer planerat men allting ska bli så kul!


Hoppas ni hade roligt att läsa vad jag gjorde på mitt höstlov!