Majali

Idag var jag ledig från repetitionerna så direkt efter skolan åkte Lorraine och jag till Arizona Science Center. Jag var ditt i början av förra terminen men nu har dem en Titanic utställning där med äkta föremål som har bärgats från botten av Nord Atlanten. Utställningen finns också i Las Vegas där Lorraine har sett den tidigare.
Vid entrén fick vi varsinn biljett (exakta kopior av de äkta biljetterna) med information om någon av passagerarna på baksidan. Min biljett berättade om Colonel Archibald Gracie IV från Washington, D.C. Han reste i första klass, ensam, i hytt C-51.
På Lorraines biljett stog dem om en svensk familj från Skara. :P Båda våra passagerare överlevde men många av svenskens anhöriga dog.



Det var en otroligt bra utställning och det är otroligt vad dem har hittat. Dem hittade tillexempel fat som var perfekt bevarade och låg tjusigt på havsbottnen som dominobrickor. Dem hade också hittat en servis för de finaste gästerna men kobalt blå och guld, såg ut som ny. Dem hade också en flaska chamgange som såg lite sliten ut men det påverkade inte den fina årsgångsskumpan som fortfarande fanns kvar innuti.
Längs väggarna var det historier om passagerare från alla olika klasser, och besättningsmän. Allt var mycket rörande.
Det var också intressant att se alla olika saker dem hade på den tiden. Dem hade hittat en hel del toalettartiklar såsom tandkräms burkar, rakknivar, tandborstar, och speglar. Helt fantastiskt.

Dem hade även ett litet isberg av riktig is (inte samma isberg som blev skeppets undergång ;) ) som var några minusgrader kallt. Man fick känna på det för att känna hur kallt det var och så fick man veta att vattnet som passagerarna låg i var ännu kallare pga saltet i vattnet. Den där isbiten var ruskigt kall så jag skulle verkligen inte vilja ligga mitt i vattnet i Nord Atlanten.


I det sista rummet var det en minnesvägg fylld med namnen på alla imbord som dog och överlevde. I första och andra klass var det fler som överlevde än vad det var som dog. Men i besättningen och tredje klass dog fler än två tredjedelar (de två grupperna var också de största grupperna ombord).

Nu vill jag se Titanic filmen snart och så ska jag leta information på internet (som jag alltid gör) och tycka synd om alla ett tag. Sen ska jag återgå till vardagen. Men hemskt var det.

Ironiskt nog så var en av passagerarna på väg hem till en anhörigs bröllop. Han hade tänkt åka med ett annat skepp men på grund av kolstrejken så blev han, emot sin vilja, flyttad till ett tidigare datum, ombord på Titanic. Innan de lämnade hamn skrev han ett brev till sin anhörige och beklagade sig över omflyttningen. Han skrev: "Jag önskar Titanic skulle ligga på havets botten"....

Mycket rörande.